Underbara färger!

Jag fick garn av syrran, igår. Härliga färger och mjuk ullkvalitet. Ryagarn. Men någon liten matta blir det inte. Vantar, kanske?

Hoppsan...

Jag noterar att jag inte bloggat här sedan början av januari... Jag har inte pysslat något, heller, förutom de där två sjalarna jag skrev om och som skickades till döttrarna. Livet har helt enkelt varit fullt av så mycket annat. Ny relation (med långpendling i stort sett varje helg) och massor på jobbet och nu husförsäljning och flytt och nytt jobb (börjar 18/6!) och whatnot.

Men... mitt i allt detta dyker den plötsligt upp igen, den där obändiga lusten att skapa och vara kreativ. kanske för att jag är så superstressad att jag bara måste koppla in hjärnan på annat spår? Så nu virkar jag en trekantssjal av samma typ som jag gjort så ofta tidigare, medan jag funderar på ett annat, lite större, projekt. En kofta. Hittade en helt underbar som jag vill sticka, på Nysta, men lackade ur när mönstret kostar 25 kronor (helt okej) och frakten 48 (inte okej)? WTF? Ett dubbelt brevporto borde räcka, eller..? Och sedan såg jag att jag - naturligtvis! - inte kunde köpa mönstret utan att också köpa garnet... Fair enough. Men lite surt för jag tycker inte om att köpa garn på nätet. jag vill ta i det, känna på det, krama det och se färgerna i dagsljus...

Min nya hemstad är Karlstad (och den är egentligen nygammal eftersom jag är både född och delvis uppvuxen där) och igår hittade jag en lovande garnbutik, Stick & Sy, och de kör stickcafé och jag blir så GLAD, eftersom jag saknat den där gemenskapen och [förgäves] försökt styra upp ett stickcafé i Emmaboda och därvidlag misslyckats rätt rejält eftersom många sade sig vilja, men ytterst få (typ två...) verkligen dök upp. Och sedan stängdes caféet ner och jadajadajada...

Och den übertrevliga damen i garnaffären berättade att det också körs stickcafé sista onsdagen i varje månad på King Creole - och hur mysigt ser inte detta ut, då?

Och härmed lovar undertecknad en smula bot och bättring... Bloggen ska icke försummas mer!

Förlåt!

Forgive me Father for I have sinned. Typ. Jag skulle ju inte köpa mer garn och pysselgrejer nu. Hade jag tänkt. Men jag är nog oförbätterlig.

Jag blev så himla osäker på om det där underbara blåmelerade garnet jag köpte häromdagen verkligen kommer att räcka och jag vill inte sitta med en ofärdig presentsjal och inte få tag på mer, så trots att det inte var superbilligt precis så gick jag till Litet Nystan och köpte mig ett till. Skulle det inte komma till användning till just det projektet så har jag fler...

Men samtidigt har jag gått och klurat på att virka en liten nätt trekantssjal med spetsmönster och det hängde ett par fina inspirationsexemplar i butiken. Jag brukar inte sticka spets. Nä. Nu var jag en smula mindre sanningsenlig; jag har aldrig gjort det. Flätor och sådant har jag gjort, men inte detta. Jag säger som Oscar Wilde: Jag kan stå emot allt - utom frestelser. Så där och då bestämde jag mig för att köpa garn och börja lära mig! Jag föll handlöst för ett ljuvligt rosa garn i baby-alpacka.

Till det behövde jag ju naturligtvis [Knit-Pro]spetsar i ny storlek till kabeln jag redan har...

Sedan bar det sig inte bättre än att eftersom jag ändå var i de hoodsen så knatade jag bort till Sirlig och köpte några små pärlor och grejer så jag bland annat kunde göra två supersnabba örhängen. Eller... alltså... det gick snabbt att göra dem.

(Bildkvaliteten gör det uppenbart för var och en att jag inte köpte telefonen för dess kameraegenskaper...)

Som det kan bli, va'? ^^,

Återbesök!

Malin är en härlig inspiratör (eller heter det "inspiratris" i femininum?)! Vi skulle ses och luncha och prata och eftersom hon är den hon är föreslog hon ett inledande besök på Litet Nystan, som alltså Marias Garn numera heter. Jag erkände att jag varit där så sent som igår, att jag fått veta hur jag ska göra med Rigagarnet (och Malin blev lite glad för hon köpte ju också garn när vi var där; det var ju - såklart! - hon som visste vart man skulle gå för att handla!) men att jag mer än gärna gick dit igen.

Jag sa att jag ju var på jakt efter ett mohairigt garn av vilket jag ska förfärdiga en sjal till min käraste kusin, på hennes 50-årsdag (nä, hon läser inte mina bloggar, så det är lugnt) men inte har lyckats hitta det rätta. Kusinen älskar blått i olika fina nyanser som himmelsblått, lavendelblått, förgätmigejblått och isblått och självklart ska sjalen vara i hennes älsklingsfärger.

Och plötsligt... så liksom låg det bara där. Det måste ju ha legat där igår också och jag måste ha varit rätt trött som lyckades missa det. Jag köpte mig en 100g-härva vilket bör räcka till det jag tänkt mig. Jag lyxade till det med ännu en virknål från Knit-Pro också. När jag ändå var i farten. En med krok i bägge ändarna (och därmed 2 storlekar i en). Tvåhundra spänn kostade garnet, vilket jag tycker är ganska mycket pengar. Å andra sidan är det ju till en älskad människa som fyller 50. Då är 200 kronor inte särskilt mycket. Kanske ska jag pimpa den med några vackra, droppformade pärlor också? Jag får se.

Mohair Fiori från BC. Ljuvligt mjukt och skönt! Tyvärr har jag bara mobilkameran med mig och den är helt omöjlig när det kommer till skärpa. Men njut av färgerna!

Att varje dag lära mig något nytt

Jag är i Stockholm nu. Det känns fint på alla de vis. Jag känner mig som hemma och det är en skön känsla. Återseenden av olika slag gör mig glad. Jag ville inte bo här - men det är ändå min stad.

Igår traskade jag på St Paulsgatan och kunde naturligtvis inte låta bli att kika in på [f d] Marias Garn. Jag köpte faktiskt inget (gör en markering i taket) men fick en trevlig pratstund med den nya innehavarinnan. Hon berättade för mig att det där dryga kilot (!) garn jag köpte i Riga förra året inte alls är dömt att för evigt vara hopplöst och motsträvigt utan att jag mycket enkelt kan få det både följsamt och mjukt - genom att helt enkelt tvätta det! Vafan? Varför har jag inte fattat det tidigare? Hon förklarade precis hur jag skulle göra och det verkar ju faktiskt tokenkelt! Sedan fick jag dessutom veta att jag kan färga det själv. I mikron! Say whaaat? Detta måste testas så snart jag är hemma i Byn igen!

Under det att jag tog min morronfix av hett Blue Java  med den obligatoriska gräddslatten i, googlade jag omkring lite och lärde mig att jag inte bara kunde färga mha t ex björkblad och svampar och vanliga färgmedel (vilket jag visste tidigare) utan dessutom med Kool-Aid!?

Det är ett av mina mål i livet; detta att varje dag lära mig något nytt. Igår uppfylldes det målet till fullo.

Idag är en ny dag - med nya lärdomar!

Leverans!

Idag kom garnet jag köpte ("vann" känns liksom inte helt rätt) på Tradera. Det var nog inte billigare än om jag köpt det på Hemslöjden inne i stan, men inte heller dyrare - och nu fick jag det hem direkt i brevlådan. Av garnet ska jag sticka en mjuk, rar överraskningssjal till en kär vän.

Bilden är suddig, men den får duga. :-)